En känslomässig kväll

Efter typ 2-3 gånger ute på flyget så valde vi nu ut nästa färdsätt att fotografera: tåg. Simon hade rekat lite och hittat ett fint ställe här i stan, precis intill rälsen.

Allt börjar bra, vi kommer fram och parkerar. Plockar ut kamera och stativ och riggar upp. Plötsligt hörs värsta vrålet och skakningarna i marken, det var inte svårt att härleda det till flygplatsen. Sekunder senare kommer ett stridsflyg (Jas 39 Gripen) startandes och därefter flygandes på låg höjd. "Jaha, typiskt att missa ett sånt plan". En halv minut senare hör, känner och ser vi nästa plan som dessutom drar iväg tillräckligt högt med efterbrännkammaren så det syns dit vi står. Hur underbart hade inte det varit på en skala att få en sån fin bild? Att charterplanet, modell större, lyfte strax efter det var inget plåster på såret.

Nåväl...
Korten blev få och resultaten därefter.


Karlavagnen igen. Varför inte ha som vana att försöka fånga den varje gång man är ute i mörkret med kameran?


Det här skulle kunna vara en tidig, gul soluppgång mot en nedklottrad bro nånstans. Det är en nedklottrad bro men det är beckmörkt och vidöppen bländare och lång slutartid.


Jag har svårt att bestämma mig för om den andra var för gul eller inte, så efter lite modifikation i photoshop blev detta resultat två av samma bild. Lite mer behagligare tror jag..


Detta får nog bli kvällens bästa bild. Lastbil till vänster, kustpilen till höger.


Inga kommentarer...


"Nej Martin, du är inte jobbig när du tar kort med blixt ca 40 cm från mitt ansikte."


Ett alternativt sätt att se månen och en närliggande stjärna på.


Johans (närmast) och Simons kameror är redo för action.

OM vi hade varit lite mer uppmärksamma på när tågen kom (ja vi hade tidtabell men vi pratade med varandra) så hade det kunnat bli bättre bilder. Tvärtom blev det en del svordomar och gnäll. Bättre lycka nästa gång!