Fem i halv nio

Det är konstigt hur små saker som kan tyckas vara ointressanta ibland kan komma att betyda en del. Saker som man en gång kanske bara förkastat för att man tänker att det aldrig kommer hända en själv.

En sträcka på vägen hem till min syster och hennes sambo bestyckad med tre fartkameror på respektive sida/riktning av vägen. Den vägen har jag kört hur många gånger som helst fram och tillbaka, även vid andra tillfällen då jag inte varit iväg till syrran. Ända sedan dom satt upp kamerorna så (en 50-sträcka och två 70-sträckor) så har jag alltid tänkt mig för och bromsat ner till rätt hastighet på dom sträckarna för att inte bli fotomodell...

När jag åkte hem till dom i helgen så var allt som vanligt dom 2 första sträckorna. Men jag var, som jag brukar vara ganska ofta, inne i min egna lilla värld när den sista sträckan kom. Jag minns att jag hade farthållaren på och började bromsa när det blev 70 igen. Jag brukar alltid kolla hastighetsmätaren så att jag håller rätt hastighet men denna gången så började jag pilla med stereon och byta låt. Precis när jag passerar kameran så upplevde jag något som kändes som att det "blinkade" till i kupén (det var på kvällen, regnade och var mörkt). Antingen kom det av det sedvanliga ljusfenomenet när man åker på upplysta vägar då buktningen på motorhuven gör att när en lampa slutar täcka upp så blänker det till (kanske lite svårt att förklara men det känns säkert igen).

Anyway, jag har alltid tänkt att mogna jag aldrig skulle behöva bli fotad eftersom jag alltid tänker på att bromsa in. Det konstiga är att jag minns att jag kollade på hastighetsmätaren hur snabbt jag körde men jag minns inte hur snabbt det var. Haha.. weirdo! Så förmodligen är en fin bild med böteslapp på väg hem nu till föräldrarna eftersom det är min mammas bil. Jag kollade böterna på vägverkets hemsida, dom var ju fina. Typ 2500-4000 kr beroende på hur mycket för snabbt man körde.. Sitter fint isf.

Tur att studiebidraget bara är två veckor bort! :)